Varför vintersådder?

Oj vad det känns som våren redan är här. Åtta plusgrader flera dagar i rad, tjälen går ur jorden, fåglarna kvittrar och snödropp och vintergäck blommar. Lusten att komma igång med sådder är total, men balanserar också på gränsen till stress och känslan att inte hinna med. Surfar man på sociala medier är det lätt att känna sig sist med allting. Kanske är det bara jag, men jag får ofta påminna mig om mitt eget tempo och min egen odlingsrytm utifrån de förutsättningar jag har som odlare

Är det då för sent att göra vintersådder kan man ju undra? Svaret är nej, det är inte försent. För tidiga sådder blir sällan bra, och det gäller även vintersådderna är min erfarenhet.

Jag gör mina vintersådder nu, och tänkte berätta om hur jag gör, men också varför jag vintersår. Jag har experimenterat med vintersådder i ganska många år, och kan konstatera att det är verkligen ingen stress med att få ut sålådorna. Jag har vintersått en bra bit in i mars med gott resultat. Vissa frön behöver en period med riktig kyla för att gro, så kallad stratifiering, men väldigt många fröer behöver det inte. Då vintersår vi bara för att det är praktiskt av flera skäl. Dels kan vi göra sådderna i en tid när det är ganska lugnt på odlingsfronten, vilket minskar stressen senare på säsongen, dels är det platsbesparande att slippa ha alla sådder inomhus. Dessutom behövs ingen extrabelysning, så vi kan spara den begränsade odlingsytan inomhus till de plantor som verkligen behöver det.

En annan fördel är att man slipper kriget mot ohyra. Jag har aldrig fått ohyra på mina vintersådder. Inomhus däremot pågår en ständig kamp mot bladlöss och vita flygare.

Framför allt vintersår jag för resultatet. Plantorna verkar trivas med att gro och växa på det här sättet. Förra året experimenterade jag med att vinterså och förodla inomhus samma sorters grönsaker. Skillnaden i resultatet var stor och avgör hur jag fortsätter odla. Vid tidpunkt för utplantering i köksträdgården var de vintersådda plantorna mycket finare på alla sätt. Knubbigare, större och mer stadiga. De var också mer tåliga och tog sig snabbare vid utplantering. De växte fortare och gick att skörda tidigare. Dumt nog tog jag inga bilder så att jag kan visa för skillnaden var synbar. Jag trodde att plantorna jag startade tidigare inomhus skulle vinna i jämförelse, men blev överbevisad av resultatet.

Jag vintersår inte sådant som har väldigt lång utvecklingstid som paprika, chili och lök. Inte heller bönor som vill ha varmt i jorden för att inte ruttna. Tomaterna förodlar jag inne, men är sugen på att testa att vinterså några frön för jämförelse. Dyra och lyxiga blomfröer förodlar jag inne för att det känns som att jag har lite mer kontroll. Däremot vintersår jag de flesta grönsaker, alla perenner och alla bienner som oftast blommar samma år när de vintersåtts. Både vallmo och blomstermorot tycker jag blir bäst vid vintersådd.

Jag sår i plastlådor som jag återanvänder år från år. Ska man köpa plast tycker jag det ska vara av bra kvalité som håller länge. Storleken på låda spelar stor roll för mig. I både för stora och små lådor är det svårt att hålla lagom fuktighet. Är lådorna för små kan plantorna heller inte stå kvar och växa till sig. Jag har dräneringshål i botten och lufthål i locken. Lock är inte alls nödvändigt, men jag tycker det funkar bra för att reglera värmen och fukten allteftersom temperaturen varierar. Det skyddar också lite mot regn och snö eftersom jag inte har något växthus eller bra tak att ställa lådorna under.

Jag fyller lådan med vanlig planteringsjord, bredsår fröna, täcker med jord och vattnar igenom. Jag fyller upp lådan till ungefär hälften med jord så det finns plats för plantorna att växa till sig även om locket är kvar. Det finns då också plats att fylla på med ny jord uppifrån. Det gör jag ganska ofta på mina sådder som ett sätt att tillföra näring och få plantorna mer stabila, eftersom de flesta grönsaker går att plantera ner djupare i jorden och då skjuter rötter längs stammen.

När plantorna visar sina karaktärsblad börjar jag gödselvattna med kissvatten och lakvatten från bokashi. När det börjar bli trångt i lådan skolar jag om dem till mindre krukor. Oftast får jag fler plantor än jag behöver. Då skolar jag om de finaste plantorna och låter de andra stå kvar i sålådorna som reserv. På så sätt har jag en back up om något går fel vid t ex utplanteringen.

Lådorna står ute hela tiden, men skyddat så det inte kan regna på dem. Det största hotet mot vintersådderna är att de blir för blöta och ruttnar bort. Är det mycket fukt i lådorna blir det gärna alger och mossa i dem, och de små plantorna trivs inte. Detta är anledningen till att inte så för tidigt. Ju längre sådderna står ute, desto fler väderomslag ska de hantera. Här i zon 3 kan vara långa perioder med regn och mildväder, sedan många minusgrader och ibland stekande vårsol. Det blir helt enkelt svårt att hålla ett bra klimat för sådderna i lådorna under lång tid. Är det väldigt fuktigt ute blir det blött i lådorna, och när vårsolen steker är det lätt att de torkar ut i stället. Eftersom själva idén med vintersådd är enkelhet och minimal arbetsinsats vill jag inte behöva passa på lådorna och hålla koll en längre tid. Var du bor och hur vintern ser ut hos dig påverkar såklart dina förutsättningar. Men oavsett är mitt råd att ta det lugnt och inte så för tidigt om du vill göra det enkelt för dig själv.

Det här är mitt sätt som jag landat i efter att ha provat mig fram. Såklart finns det massa andra sätt man kan vinterså på som också funkar. Hoppas du hittar ditt, för vintersådd är verkligen toppen för att få fina plantor. Är du ny med vintersådder och bara vill testa något så rekommenderar jag att prova med ett par sorters kål. De är enkla och lätta att lyckas med.