September var slösaktig med fluffiga blomblad att helt gå förlorad i, och godsaker som får odlarhjärtat att slå snabbare av ren lycka. Skördetid, tid att ta om hand och ta till vara, spara och gömma. Tid att förbereda jord. Så nya frön och låta hoppet gro. Trädgårdsdrömmar som spirar och planer som slår rot.
September målade vackra himlar och lät dimstråken sväva trolskt och vackert över fälten medan strecken av flyttfåglar gled förbi. Varma, snälla trädgårdsdagar varvades med gråtråkigt regn och klafsig lera. Bad i iskalla sjöar och värmande solnedgång. Ett dagsljus som allt fortare glider undan och en ständigt närvarande känsla av att något är på väg att gå förlorat. Men det är som det ska. Naturens och ljusets rytm, helt oberörda av önskningar och vilja. Går sin egen väg och kommer sedan snällt tillbaka.
Och som jag ska längta. Det vet jag redan nu.
