Längtan efter att så ett frö

Under den andra adventshelgen fick pelargonerna komma in tillsammans med de andra växterna som behöver skydd från allt för många minusgrader. Dahliorna blev färdigsorterade och undanstoppade i garaget och de sista vårlökarna kom i jorden. Några sent inhandlade rosor och perenner blev planterade i all hast. Det var i senaste laget att bli klar, för vintern kom från en natt till en annan, och det blev snabbt väldigt kallt och tjäle i marken. En ovanligt lång och varm höst var plötsligt slut, och jag var klar med allt som hörde odlingsåret till.

I samma stund började längtan efter att så bli påtaglig. Som någon slags irriterande oro och rastlöshet i hela kroppen. Längtan efter mjuk jord, hoppfullheten i att sprida ut små frön och vattna, och det rogivande i att se små grödor spira, att få vårda och sköta om. Det blev helt enkelt tid att börja inomhusodla.

Nu är fördrivningshyllan full med små odlingstråg med olika sådder. Jag har köpt ett paket gula ärtor och odlar egna ärtskott. Det måste vara något av det billigaste man kan odla, ärtorna kostar väldigt lite, du kan klippa av skotten och det kommer nya skott minst en gång till, och ett paket räcker till massor av sådder. I ett annat tråg är vitlöksklyftor nedtryckta till hälften för att snart ge blast som är supergod att klippa av och äta både i sallader och på smörgås. Även vitlöken ger ny blast när man klippt ner den. I en del tråg har jag sått fröer jag köpt just i syfte att skörda microblad, bl a gurkört, persilja, koriander och olika sorters kål. I några av trågen har jag i stället sått grönsaksfröer jag rensat ur från min frölåda för att jag inte kommer odla de sorterna nästa år. I stället för att kasta fröna eller låta dem ligga kvar och bli för gamla, sår jag dem tätt och äter dem som microblad. Det här är också ett perfekt sätt att ta tillvara fröer som börjar bli för gamla. De flesta grönsaker går att äta som småplantor, och har du ingen växtbelysning går det alldeles utmärkt att odla dem på fönsterbrädan. Eftersom du skördar bladen när de är små har de inte något större behov av vare sig ljus eller näring.

Nu känns det lite lugnare i mig. Och alldeles snart är det dags att sätta igång med chilisådderna, och kanske göra lite vintersådder. Jag har än så länge ingen plan alls för sådderna i år, vad som ska drivas inne, vintersås och direktsås. Det blir som det blir, men skönt att vara igång med att odla lite.

När det nu inte längre går att plocka buketter i trädgården så får vi njuta av amaryllisar. Här en som jag sparat från förra året och som snällt valde att blomma om just nu.

Har du också odlingslängtan, eller vilar du lugnt i vinterns trädgårdsuppehåll?

 

 

Published by latorpsannika

Hobbyfotograferande trädgårdsnörd med rosfeber. Trädgård i Latorp med ca 200 rosor där jag tillbringar större delen av min lediga tid tillsammans med min man Pontus och cairnterriern William. I min trädgård går passion före perfektion, jag vill ha mycket av allt.

Lämna ett svar