Vilken söndag vi fick. Strålande sol från klarblå himmel fick hela trädgården att gnistra och glimma som i en disneyfilm. Regnet som kom förra veckan och sedan frös till is ser ut som någon tryckte på pausknappen mitt i regnskuren. Allting är fortfarande inklätt med ett lager is, och marken är täckt av kritvit snö, så när solen kom fram blev det helt overkligt vackert.
Det där med att vänta några veckor innan det går att sitta ute som jag skrev i förra inlägget var ju bara att glömma. Igår blev det premiär, i mitt hörn, med en tekopp och en filt. Till och med lilla William letade sig ut och kom och satte sig i mitt knä i solen. Det händer väldigt sällan, så det kändes verkligen som att han förstod att jag blev lite ensam därute utan Isaak som alltid var där med mig. En lång stund satt han där och gosade med mig, sedan ville han in till sin soffa och sin filt och mysa ner sig där i stället.
I mitt hörn står krukor med julrosor och lavendel som hoppingivande skjuter nya skott.
När det blev för kallt att vara kvar ute gick jag in och sådde nytt att driva under växtbelysningen. Jag satte också nya vitlöksklyftor i en kruka och ställde i fönstret för att kunna skörda vitlöksblast framöver. Har du inte gjort det så måste du prova, verkligen enkelt och så god, mild vitlökssmak.
Även blommorna på insidan glittrade och visade sig från sin bästa sida i solljuset.
Gårdagens sol och takdropp ökade på vårlängtan ännu mer, men idag visar januari sig från sin sämre sida och gör väldigt tydligt att det dröjer innan det går att plantera något på utsidan. En riktigt kall fullmånenatt följd av mängder av snö hela dagen idag visar tydligt att det är vinter. Men igår var det ljuvligt och våren kommer med allt det härliga snart, snart.