De flesta rosorna i trädgården tar just nu en liten paus efter att ha blommat för fullt, men de brukar hinna med att blomma en omgång till innan frosten kommer, så jag hoppas de gör det i år också. Rosorna är en smula medtagna efter sommarens torka och hetta, och jag sköter inte om dem som de egentligen skulle behöva med extra vattning och gödning.
Jag är ganska lat när det gäller mina växter och låter dem klara sig rätt så mycket på egen hand. Det enda jag är noga med när det gäller rosorna är att klippa bort det som är överblommat. Jag klipper några blad ned på stjälken, och alltid precis ovanför ett blad eller nytt skott. Kom ihåg att när du klipper en växt så se till att alltid klippa tillbaka till någonting. Med “någonting” menar jag blad, en gren, ett nytt skott eller ett anlag till nytt skott på grenen eller stjälken du klipper. Då förgrenar sig växten bra och du får en frisk och fin tillväxt och rikare blomning. Dessutom läker växten bättre än om du bara klipper mitt på en gren.
Från slutet av juni till slutet av juli framgår det som mest att det är en rosenträdgård jag har, så jag tänkte bjuda på en liten promenad i trädgården från då. Det där med att filma har jag kvar att lära mig, så filmerna är inget vidare, men man ser ju rosorna någorlunda i alla fall.
Första filmen visar det jag kallar för rostrappan, som är en terrassering i slänten på baksidan i form av träramar snickrade på plats för att följa med släntens linjer. Här sitter det framför allt olika Austinrosor, och runt fötterna har de kantnepeta och nävor av olika slag. Trappstegen är också fulla med vårlökar, och på hösten blommar där tidlösa och höstkrokus. Längs med rostrappan går ett staket gjort av armeringsmatta som det klättrar olika klematis i.
Längs med rostrappan, på utsidan av staketet, går en trappa med trappsteg av singel. Via trappan kommer man upp till mitt favorithörn där jag sitter allt som oftast. Den här filmen visar rostrappan från utsidan av staketet.
På andra sidan trappan finns rosrundeln, som inte alls blev rund, men arbetsnamnet får hänga kvar. Rosrundeln kantas av en stenmur i ena änden och en stor spaljé täckt med vindruva och björnbär i andra änden. Bredvid spaljén står en humlestör. Själva rosrundeln består av en stor rabatt som slingrar sig runt en mindre rabatt med i huvudsak olika rosor i. Såklart har de sällskap av perenner också, som t ex riddarsporrar, höstanemoner, stjärnflocka och flox. Här trängs också perukbuske (som du kan läsa om i tidigare inlägg), flera fjärilsbuddlejor och massor av vårlökar. Rabatterna är kantade med cortenstål och gångarna består av singel. Eftersom rosrundeln ligger så inbäddad av mur och växter blir den som en hemlig del i trädgården, samtidigt som den också är lite av trädgårdens centrum med maxad och konstant blomning från tidig vår fram till frosten.
Jag har fortfarande rosor kvar som jag köpte i våras som står och växer till sig och väntar på att planteras ut på sin slutliga plats i trädgården, som dock är högst oklart var det blir då jag börjar få ganska trångt. Trots det har jag senaste veckan fallit totalt för flera nya rosor jag sett i nyhetsmejl från olika trädgårdssidor. Jag är hopplöst förälskad i rosor, och har extremt svårt att begränsa mig. Vill inte göra det heller.
Avslutar med några bilder på regnvåta rosor, helt enkelt för att det är något av det vackraste jag vet.
Du är en riktig rosdrottning. 👑🌹🙌🏻